tisdag 28 september 2010
söndag 26 september 2010
Formell kunskap
Livserfarenhet anses idag inte lika värdefull kunskap så som formell kunskap, dvs det vi lär oss via undervisning. I den tredje delen i boken "Lärare av i morgon" finns ett det flera bra exempel på detta. Jag tänkte ta upp ett likvärdigt exempel som lyder följande: En kvinna som fött och uppfostrat tio barn anses inte ha lika mycket kunskap som en barnpsykolog, trots att psykologen ej har några egna barn.
Jag tycker det är absurt att vi ignorerar vad som hänt i praktiken och endast bryr oss om den formella kunskapen. Dock menar jag inte att kvinnan kan ta psykologens arbete, utan att det är synd att praktiska kunskaper nedvärderas. Är arbetslivserfarenhet ingenting värd idag om man inte haft en gymnasal- eller en högskoleutbildning? Jag tror att man som lärling på exempelvis en verkstad (utan gymnasalutbildning gällande fordon mm.) kan uppnå samma kompetens gällande ämnet som en person/elev som lärt sig arbetet i skolan. Som jag nämnde i föregående inlägg så handlar det mycket om motivation och intresse. En elev som genomgått skolan utan intresse eller motivation har egentligen ingen formell kunskap utan har endast bidragit med närvaro. Ska den eleven ha lättare att anställas till ett arbete än en person som inte tillhandahåller en utbildning men som brinner för arbetet i fråga?
Finns det egentligen någon rättvis bedömning och lösning på problemet? Jag menar inte att utbildningar inte behövs, utan endast att motivering och intresse (vilket jag nämnt tidigare) spelar en mycket stor roll.
Jag tycker det är absurt att vi ignorerar vad som hänt i praktiken och endast bryr oss om den formella kunskapen. Dock menar jag inte att kvinnan kan ta psykologens arbete, utan att det är synd att praktiska kunskaper nedvärderas. Är arbetslivserfarenhet ingenting värd idag om man inte haft en gymnasal- eller en högskoleutbildning? Jag tror att man som lärling på exempelvis en verkstad (utan gymnasalutbildning gällande fordon mm.) kan uppnå samma kompetens gällande ämnet som en person/elev som lärt sig arbetet i skolan. Som jag nämnde i föregående inlägg så handlar det mycket om motivation och intresse. En elev som genomgått skolan utan intresse eller motivation har egentligen ingen formell kunskap utan har endast bidragit med närvaro. Ska den eleven ha lättare att anställas till ett arbete än en person som inte tillhandahåller en utbildning men som brinner för arbetet i fråga?
Finns det egentligen någon rättvis bedömning och lösning på problemet? Jag menar inte att utbildningar inte behövs, utan endast att motivering och intresse (vilket jag nämnt tidigare) spelar en mycket stor roll.
lördag 25 september 2010
Undervisning
Carlgren och Marton nämner även olika sätt att undervisa på i läroboken "Lärare av i morgon", men vilket är egentligen det mest effektiva sättet att lära ut? De nämner kort det nya "datoriserade samhället" och vilka möjligheter det finns att lära eleverna genom datorn och teknikens värld.
 |
| Bild tagen från http://flickr.com av användaren superkimbo in BKK |
För ca 8 år sedan, då jag gick i grundskolan, var inte datorn en stor del i undervisningen. Den undervisningsmetoden ansågs inte lika effektiv som att lära sig med hjälp av läroböcker och genomgångar. Datorer fanns tillgängliga på skolan, men fick endast användas av elever då skoldagen var slut. Jag tycker att det är synd att datorn inte tog en större del av undervisningen då eftersom det är viktigt med variation i undervisningen för att motivera och behålla elevernas intresse. Dock har det idag bevisats genom undersökningar att barn som med hjälp av "matematiskaspel" i datorer uppnår ett bättre resultat än elevern som endast undervisats på det "traditionella" viset. Jag tycker att det är bra att man utnyttjar alla hjälpmedel som finns för att motivera elevern till lärande.
söndag 19 september 2010
Vad lär sig eleverna egentligen?
Att mäta hur och vad eleverna lär sig i skolan är mycket svårt. Carlgren och Marton ger flera konkreta förslag och exempel på hur det kan gå till väga. Dock är det mycket svårt att sammanställa ett tydligt resultat av mätningarna då barn lär sig och uppfattar saker och ting olika.
I boken "Lärare av i morgon" nämns forskaren Carl Oscar Dufvenberg. Han ger svar på vad eleverna egentligen lär sig i sin avhandling "Modersmålet som centralt läroämne". Enligt Dufvenberg lär sig inte eleverna endast vad som står skrivet i texten. Det beror enligt honom på att alla har olika bakgrunder och skapar därför olika innebörder. Olika elever behandlar alltså samma problem på olika sätt.
Jag anser att vad en elev egentligen lär sig inte går att mäta genom undersökningar baserade på test- och provresultat. Enda sättet att få ett svar på frågan är enligt mig att studera vad personen i fråga kan åstadkomma i livet (både fritid och i arbetslivet) med hjälp av den kunskap som han eller hon lärt sig i skolan. De tester/prov som man gör i skolan är en sådan liten del av all den kunskap och information som man lär sig. En del kunskap lär vi oss omedvetet, och det är ofta den sorten av kunskap som ej står skriven i läroböckerna. Dock är den kunskapen minst lika viktig som det vi lär oss med hjälp av läroböckerna. Det vi lär oss omedvetet kan t.ex vara hur samspelet i en grupp fungerar. Det är en mycket viktig kunskap då vi använder oss av den dagligen.
I boken "Lärare av i morgon" nämns forskaren Carl Oscar Dufvenberg. Han ger svar på vad eleverna egentligen lär sig i sin avhandling "Modersmålet som centralt läroämne". Enligt Dufvenberg lär sig inte eleverna endast vad som står skrivet i texten. Det beror enligt honom på att alla har olika bakgrunder och skapar därför olika innebörder. Olika elever behandlar alltså samma problem på olika sätt.
Jag anser att vad en elev egentligen lär sig inte går att mäta genom undersökningar baserade på test- och provresultat. Enda sättet att få ett svar på frågan är enligt mig att studera vad personen i fråga kan åstadkomma i livet (både fritid och i arbetslivet) med hjälp av den kunskap som han eller hon lärt sig i skolan. De tester/prov som man gör i skolan är en sådan liten del av all den kunskap och information som man lär sig. En del kunskap lär vi oss omedvetet, och det är ofta den sorten av kunskap som ej står skriven i läroböckerna. Dock är den kunskapen minst lika viktig som det vi lär oss med hjälp av läroböckerna. Det vi lär oss omedvetet kan t.ex vara hur samspelet i en grupp fungerar. Det är en mycket viktig kunskap då vi använder oss av den dagligen.
onsdag 15 september 2010
Lärare av i morgon
Liksom författarna Ingrid Carlgren och Ference Marton anser jag att det är mycket svårt att definera hur en bra lärare är och hur han/hon skall handla i vissa situationer. De sex typexempel på lärare (A-F) som de anger i boken "Lärare av i morgon" kan jag relatera till, alltså upplevt dem. Precis som de beskriver skulle den exemplariske läraren vara en kombination utan dessa sex lärarexempel som ges i boken. Är det verkligen möjligt att uppnå detta?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)